det rullar

I morgon är jag helt ledig för första gången på 10 dagar. Jag och pappa ska träna och sedan ska vi till stan och göra lite ärenden. På eftermiddag kväll ska jag möta älsk och vi ska till Liseberg. Jag behövde bara tjata i fem minuter innan jag fick övertygat honom om att det faktiskt är MYSIGT, hihi :)
På jobbet trivs jag bättre för varje dag som går. Skönt nu när man börjar komma in i det lite mer, och kollogorna är ju guld:)

Spenderar morgonen med en god frukost och lite tid att slappa. Börjar jobba 13 och tanken var att hinna träna innen. Men jag behövde tid att vila.

Igår kväll vad jag på Jasmines Grupp Box pass och jag är så stolt över min duktiga vän:) Jag känner allt av i benen att jag tränade igår och ett rejält blåmärke har jag fått efter lite brottning, hehe

Nu är det bara två arbetsdagar kvar innan jag har långhelg. Då ska jag träffa söta Therese, fina Louise och förhoppningsvis få lite tid med älsk. Mamsen fyller år med, så det blir till att fira henne.

Lite sugen på något sånthär...



Kärlek

mysmiddag och pain

I fredags kväll kom jag från jobbet strax efter halv nio. Då hade hjärtat ringt och han undrade vart jag höll hus. När jag kom hem till honom närmare halv tio hade han lagat middag. Spaghetti och köttfärssås och sallad och tända ljus stod på bordet. Lite lyx i vardagen, en härlig kväll :)

Lördag och söndag har inneburit jobb, jobb och idag skulle jag varit ledig, men hoppar in 17 till stängning. Igår eftermiddag slog huvudvärken till (jag har ALDRIG ont i huvudet!) När jag satt på tåget hem hade jag så ont att jag trodde jag skulle spy, men jag lyckades hålla mig från att behöva skämmas på tåget, hehe.. gick hem till hjärtat och stupade rakt i sängen klockan sju. Orkade inte gå upp på hela kvällen utan sov mer eller mindre non stop fram till 07.30 i morse när älsk behövde åka till kurs. Dryga 12 timmars sömn, men det var nog vad jag behövde. Huvudvärken är i alla fall borta och nu ska jag njuta av några lediga timmar innan jag ska till jobbet :)

I ljuset från gatulyktorna ser jag vinterglittret virvla omkring. Trots att timmen är tidig ser jag det vackra.

en ledig måndag och rubriktorka

Idag har jag varit riktigt duktig! Efter frissan där jag lade en nyansering i håret för att slippa utväxten gick jag till gymmet. Har så smått börjat komma igång igen och måste bli bättre på konditionsträningen. Gick 10 minuter som uppvärmning och sprang sedan 30 minuter. Det fick vara nog med löpning för den gången, vill ju inte skrämma iväg mig själv redan första gången nu. Tanken är väl att lägga in löpning lite då och då och då nu. Gick hem och lagade lunch med min förkylda bror och fixade lite musik och grejer med datorn och lagade middagen till senare. Stack ner till gymmet igen för att köra ett kort ryggpass och sola. Träffade fina Annika, så hon hängde på och tränade med mig :) Pratade även lite med världens sötaste Jasmine som jobbade. I morgon blir det tidig träning och frulle med Jasmine på gymmet.


Finalen i Biggest Looser blev kvällens underhållning och shit vad imponerad jag är av vissa där!

härliga lugna helg

Härligt med några lediga dagar, precis vad jag behövde. I lördags gick jag ärenden med mamsen och fick klippt till barret lite. Jag och pappa gick till gymmet på eftermiddagen och körde ett benpass. Efter det fick vi den dumma idén att springa lite, men med stolpar till ben efter tunga benböj blev det bara tio stapplande minuter på bandet innan duschen. Jag och älsk hyrde tre filmer. Vi såg på mitt förstahandsval som var en av de knäppaste filmer jag sett. Den var inte alls speciellt bra. Tur att vi hyrde två till som vi kan se senare i veckan... och att inte jag valde de två. Det brukar inte alltid bli så bra när jag väljer film...

Idag gick vi promenad och hämtade hans rottis Baby. Världen sötaste vovve. vi tog bilen till älsks mor och Baby blev åksjuk och spydde lite med huvudet i mitt knä. Så vi gick sista biten hon och jag. Efter lunch hos svärmor och Skype-dejt med min man Camilla åkte jag och pappa till gymmet för box. Det var kul. Nu har jag sorterat tråkiga papper och ska vila kroppen inför i morgon.
Puss

Fy sjutton för en pangdag!

Dagen började lugnt och skönt i min varma säng. Hoppade den planerade morgonträningen för en extra timme i sängen. Men ingen ångest för det, den extra timmen var välbehövlig och välförtjänt. Stadig frulle på rågbröd med skinka och keso och en proteinbananshake, kiwi och kaffe. Bra start! Och det behövdes för snart skulle det bli åka av! Ner och hämta id och sedan till staden. På jobbet 11.30 och snart var jag i full gång. Minus 50% på allt i hela butiken gjorde att vi hade ännu många fler kunder än vi vanligen har och folk blev helt crazy. Runt två gick det inte riktigt att ha ordning i kaoset längre och kaoset fick vara kaos bäst det ville medans vi gjorde vårt allra bästa för att hjälpa, ta ner, hänga tillbaka, vika... men det var lönlöst. I kassan var det teamwork som gällde. en scannade och tog betalt och en larmade av och stoppade i påsar. Köerna ringlade långa genom hela butiken och högarna i och utanför provhytterna blev allt större och rörigare. När vi till slut fick ner portarna 10 över 8 och såg ut över butiken var det inte längre vår butik. Det var ett INFERNO! Men det blir morgondagens problem. Även jagpassade på att utvidga Bikbok-garderoben med lite arbetskläder och fint. I morgon är sista arbetsdagen före fyra dagars ledighet. Ska starta dagen med pannkaksfrukost hos älsklingen. Puss

Ingen tid för uppdatering den senaste veckan, det har varit full rulle sedan jag kom hem. Det är först nu som jag börjar känna mig hemma i mitt eget hus. Jag känner mig mindre som gäst för varje dag som går.

Igår var jag på andra träningspasset sedan jag kom hem. Och inte vilket pass som helst. Jag hängde med pappsen på MMA. Det var första gången, men shit vad kul det var! 1,5 timme flög iväg snabbt som attan. Vi körde kickar, lite teknik (eller ganska mycket) boxnings-sparring och brottning. Brottningen var helt ny och jag fick mest försöka försvara mig och spjärna emot så gott jag kunde.

I morgon blir det jobb hela dagen och MMA på kvällen igen. Kul, jag längtar!
natta

Hemresan (jag var arg på SAS)

Igår när jag satt och väntade på Byterminalen i Oslo och väntade på bussen som 23.00 skulle avgå mot Göteborg för att vara framme 03 var jag nästan tårögn. Mest av trötthet, men också av ilska. Jag ska inte boka SAS nästa gång i alla fall! I alla min ilska och brist på annat att göra plockade jag fram datorn och skrev. Resultater blev som följer...

Jag visste inte att det var möjligt att vara så lipig som jag varit idag. Efter en natt som mest bestod av packning (och tre timmar sömn) var det upp och hoppa klockan 08. Jag städade ut det sista ur mitt rum så att jag kom åt att göra ordentligt rent. 10 kom Camilla. Vi gick ner till det nya ekologiska Clarion Hotell och åt lyxig lördagsfrukost. Jag kunde inte fått en bättre start än lyxig hotellfrukost med min bästa vän. Och tur var väl det att jag fick en så bra start, för sedan gick det bara utför. Fixade klart det sista med Camillas julgave och lämnade den till henne på jobbet. Till hela gänget på jobbet köpte jag en fin blomma i glaskruka och skrev ett kort. Det var jobbigt och brände under ögonlocken när jag skulle säga hade till Camilla och de andra på jobbet. Två tårar trillade.

När jag kom hem hittade jag ett brev i min väska från Camilla. Jag kunde inte hålla mig så jag läste det på direkten. På två röda var det Niagra Falls ner över mina kinder. Jag hulkade, snyftade och tårarna bara sprutade. Efter det har ögonen tårats och torkat om vartannat hela eftermiddagen, kvällen och natten.

Min bror ringde och gav mig nyheten som kom att förstöra resten av dagen. Mitt flyg var inställt! Jag ringde till (många fula ord) SAS, men kom aldrig fram utan blev gång på gång ombedd att ”försöka igen senare eftersom alla linjer är upptagna”. Jag ringde mamma och sedan Kaia. Hon körde mig till flygplatsen direkt och jag fick prata med en kärring i SAS-luckan. (Det är sällan jag kallar folk kärring, men hon förtjänar titeln). Hon säger att jag blivit ombokad till att flyga hem via Köpenhamn i morgon istället för idag. ”Men jag har betalt för att komma hem idag, inte i morgon och jag har sett att det går ett flyg till Oslo 16.15, om 30 minuter, kan jag inte hellre få ta det?”
”Ja du är ju lite sent ute… men om du flyger till Oslo kan du flyga sedan till Köpenhamn.”
”Men jag vill inte till Köpenhamn, kan du vara snäll och boka om mig till Osloflyget bara och inget mer, så får jag hellre ta bussen”
”Kruxet är bara att flyget mellan Köpenhamn och Göteborg är fullt, men jag kan sätta dig på väntelista”
”JAG VILL INTE TILL KÖPENHAMN, BARA TILL OSLO för jag tar hellre en buss från Oslo än fastnar på flygplatsen i Köpenhamn!”
”Jag måste gå nu för jag ska med ett flyget till Oslo 16.15, men min kollega får ta hand om detta, han kommer snart”
Tur att killen som löste av henne var mycket trevligare. Han löste det hela på två sekunder, gick med mig till incheckningen, skrev ut den nya biljetten och jag behövde inte ens betala för mina 20 kg övervikt. Det är SÅ man ska behandla kunder som lägger flera tusen på flygresor som inte blir av!
Jag kom till Oslo flygplats och jag kom till Oslo Bussentral 18.16. Bussen till Göteborg gick 18.15. Typiskt!
”När går nästa buss till Göteborg?”
”Klockan 23”
Ännu mera typiskt!
Beräknar att vara framme 02.45. Ytterligare 400 kr fattigare och 5,5 timmar försenad med missad 25-årsfest och några bortklämda trötthetstårar som resultat av det. Jag hoppas verkligen att SAS ÅTMINSTONDE kan tänka sig att betala bussresorna, eftersom de egentligen är skyldiga mig både middag, hotellnatt och frukost då de inte tänkte flyga mig förrän i morgon. Nu har jag pratat av mig lite med Adam och det är bara 1,5 timmar kvar att döda på bussterminalen. Kom igen klockan, snabbare kan du!

Dom band som binder mig här
Ska jag långsamt lösa upp
Då jag vet att jag gjorde allt jag kan
Ger jag mig rätten att ge upp

Det blir aldrig bättre
Vi kommer aldrig närmre
Vi är aldrig starkare
Än vår svagaste punkt
Kedjan är svag
Då länkarna felar
Och bojen runt foten väger tungt
Jag vill aldrig va något tung för dig
Som hindrar dig från att resa dig upp
Dom band som binder mig här
Ska jag långsamt lösa upp

Jag vill inte snärja eller binda dig
Även om du säger att jag får
Nej, jag vill bara kyssa dig på munnen
Och säga tack för allt innan jag går

Dom band som binder mig här
Ska jag långsamt lösa upp
Då jag vet att jag gjort allt jag kan
Ger jag mig rätten att ge upp
Det blir aldrig bättre
Jag vill alltid närmre
Längtans trådar som snärjer oss som vill mer
Bunden till händer, fötterna bundna
Tyngda faller vi ner

Och jag vill aldrig va nåt tungt för dig
Som hindrar dig från att resa dig upp
Dom band som binder mig här
Ska jag långsamt lösa upp

Jag kan inte stanna du måste förstå
Kyssar och tack men nu måste jag gå
För jag vill inte vara din fångvaktarinna
Kyssar och tack,
det är hög tid för mig att försvinna
För dom band som band mig här,
har jag långsamt löst upp..

Shit också

Klockan är 03.03 lördag morgon och jag är inte ens i närheten av att vara klar för att sova. På sängen ligger två högar med kläder och saker. Den ena är det jag tvunget ska ha med mig hem, den andra är det som jag kan tänka mig att hämta senare. Gränsen för vad jag kan ta med mig hem ligger på 23kg incheck och 8kg handbagage. Ojojoj... de som känner mig vet att jag inte direkt är världsmästare på att packa light. Redan i veckan har jag gjort mig av med massor av saker och kläder som skänkts till vänner eller slängts. Och fortfarande så mycket kvar?! Hur har jag fått hit allt?

Jag har gjort en minutiös plan över morgondagen som måste följas för att jag ska hinna med det jag måste innan bilen går mot flygplatsen.

Jag har fortfarande inte fattat att jag gjort min sista dag på jobbet, att detta är sista natten i Stavanger och att jag i morgon kväll börjar mitt nya gamla liv hemma. Det är sjukt. Det känns mer som jag ska hem på semester en vecka eller så och sedan åker tillbaka. Men så är det inte. I morgon är den dagen som alldeles nyss låg så jäkla långt fram att jag inte ens skunde skymta den. Nu är den farligt nära och även om det känns rätt att åka hem så är känslan inte alls så befriande och lycklig som jag hade tänkt mig.

Bra start på dagen

Fick ett underbart uppvaknande i morse. Min man Camilla väckte mig och hade gjort frukost på sängen till mig!. Underbara människa!

Jobbade 8-16 och efter jobbet gick jag och Agnethe till gymmet och boxades en timma. Efter det lurade en av de svenska instruktörerna att bli med på 40 minuter spinning med. Jobbigt? Ja! Värt det? Ja!

Nu ska jag hem till Camilla för sista sova-över-natten för denhär gången.

Cubusjenterna i mitt hjerte

Förra veckan fick underbara Malin en idé om att jag måste få prova Pinnekjött innan jag reser hem. Idag efter jobbet gick vi åtta stycken från jobbet till Verdshuset för att spisa pinnakjött med kumla. Pinnakjött är lamm tillagat på pinnar, ganska salt, och kumla är potatis, mjöl och vatten format som en stor boll. Lite speciellt, men det var helt okej :)

Jag uppskattade verkligen kvällen. Att alla tog sig tid för att bjuda på avskedsmiddag, det betydde mycket. När vi satt och skrattade som bäst kunde jag inte låta bli att tänka på att jag kommer sakna mina goa Cubusjenter så himla mycket. Tusen takk för detta året, ni har alla varit min tillfälliga extrafamilj och fått mig att trivas. Ni har fått mig att känna mig som hemma, omhändertagen och jag har sett fram emot varje dag på jobb med er.
Dagens middag Pinnakjött!


Irmelin och Camilla


Chefen Diana och Malin


Malin och Thea


Ni är fantastiska!

Mys

Nu har jag delat in (nästan) allt i vad jag ska ha med mig hem, vad jag ska lägga undan på Agnethes vind tills vidare och vad jag kan slänga/ge bort.

Nu går jag hem till Camilla och myser.
Puss

Homemade Sushi

Igår kväll kunde jag äntligen lägga den femte och sista 10-timmarsdagen på fem dagar bakom mig. Idag återstår bara 5 timmar på jobbet, sedan äntligen helg på riktigt! (lördag kväll plus söndag, haha)
Efter jobbet gick jag och Thea hem till min man Camilla och Rikke. Vi skulle laga egen sushi. Spännande! Rikke höll nästan på att spy för att det luktade hästskit när det varma riset lades på de tunna plattorna av tång när vi skulle göra sushirullarna. Jag själv råkade missa att ta bort stjärten på skaldjuren (vilken bestod av endast skal) så när vi äter utbrister Camilla: "HAR DU HALEN I???!!!"
"Ja :) " svarar jag glatt, haha. Vi satt och bara gapskrattade med munnarna fulla av sushi, hihi. Efter middag och var sitt glas vis somnade vi gott i soffan jag och Camilla. Någongång mitt i natten bytte vi sovplats till sängen istället. Det var en riktigt mysig kväll i alla fall. Bra fredagskväll. Puss

Camilla (världens mest underbara) Novy

Tårarna trillar ner för mina kinder. Jag läste nyss det finaste någon någonsin skrivit till mig. Det värker i hjärtat när jag tänker på att gå igenom ens en hel dag utan dig. Du förgyller mitt liv. Jag finns alltid för dig. Alltid. Glöm inte det.

När jag vaknade och såg ut över hustaken var det vitt. Det snöar. Inte riktigt läge för det än va?

det som är mitt

Nu är jag snart inne på slutspurten. Det känns lite sjukt. I söndags började jag gå igenom vad jag ska ha med mig hem, vad jag måste spara på Agnethes vind tills vidare och vad jag måste slänga. Då kom verkligheten ikapp. Ska jag verkligen hem? HEM! Har jag och älskling snart lagt alla dessa månader bakom oss... de som nyss var framför oss.

Ska jag snart få sova i MIN säng och mysa framför MIN teve. Ska jag snart få äta frukost varje morgon i VÅRT kök och äta middag med MIN familj och gosa i VÅR soffa. Ska jag snart få gå MINA gator.

När det är höst och mörkret blir allt mörkare och man är mitt i vardagen längtar man ofta bort. Nu är det just det jag vill ha. Jag vill vakna i min säng, gå ner i köket i lurviga tofflor och varm morgonrock. Jag vill sätta på kaffebryggaren, känna kaffelukten, äta frukost vid fönsterbänken i köket och se ut i den mörka tidiga morgonen på alla lampor som fortfarande lyser som stjärnor innan solen går upp. Jag vill duscha varmt innan jag klär mig varmt för att ta cykeln till tåget till jobbet. Jag ser fram emot min vardag. Hur många kan säga det och mena det?

jo

Söndag= ledig. Skönt. Nu blir det åka av de två veckorna som kommer. Massa jobb, gasen i botten, men inte förän i morgon :)
Idag ska jag ägna dagen åt träning, städning och körkortsteori. Den förbannade teorin som jag aldrig har ork att ta tag i. Men nu så! Det blir prio ett när jag kommer hem.

JAG FICK DET

Jag är så... jag vet inte vad jag är. Jag är glad och ledsen på samma gång. För två veckor sedan sökte jag jobb på Bikbok hemma i göteborg. De hade en tjänst ledig och jag behöver ju ett jobb till hemkomsten som var planerad till jul. Jag fick svar efter redan två dagar om en intervju. I sverige. Tre dagar senare. Hur skulle jag lösa det? Jag lade korten på bordet fullt synliga för min nuvarande chef och hon skulle göra vad hon kunde för att hjälpa mig. Hon lyckades hitta en snabb ersättare som skulle kunna ta över om jag skulle få jobbet. Förra torsdagen strax efter 22 satt jag på natttåget mot oslo. Efter 13 på fredagen var jag i Göteborg och hade några timmar på mig att komma hem, duscha av mig resan, överska pojkvännen (som inte visste att jag skulle komma hem) och ta mig in till stan för intervjun. Den var lång och innehöll massvis med frågot och lite skämt och skratt. Jag trivdes i både butikschefsens och regionchefens sällskap. Efter intervjun hann jag gå igenom vad som hade sagts tusen och åter tusen gånger. Men jag kom fram till att jag nog inte kunde gjort det mycket bättre, med tanke på förutsättningarna. Jag har våndats hela veckan. Mot slutet har jag tvivlat mer och mer. Det var säkert andra som var jättebra. Det kanske inte gick så bra trots allt? Referenserna skulle ringas i tisdags och onsdags och jag skulle få besked idag. I morse hade min chef fortfarande inte fått något samtal. Shit, tänkte jag. Hon ringer nog bara de som är aktuella. Tydligen inte jag. Men jodå! Helt plötsligt fick min chef ett samtal från BIKBOK i Sverige. Jag var så nyfiken så jag kunde spricka. Min härliga chef berättade precis vad hon hade sagt om mig. Inte ett ont ord. Jag blev nästan rörd av allt fint och bra hon hade sagt. En halvtimme efter det fick jag mitt samtal. Nu eller aldrig. Jag rusade ifrån kassan "Sol, du får ta kassan, DET RINGER!!!" Hon frågade hur jag mådde. "Bra, men jag är nervös" erkände jag. "Det behöver du inte vara" svarade hon. Vill du att jag ska berätta? Jag vill gärna erbjuda dig tjänsten"
YES YES YES!!!