Hemlös

En hemlös kom hem till mig igår. "Har du en tia eller några kronor till en stackars frusen hemlös?" frågade han med huvidet på sne. Jag hade inte hjärta att säga nej när han frågade sådär och langade upp en tjuga. Klev på spårvagnen och tittade ut. På den hemlöse mannen. Han sätter en cigarett i munnen och tänder den. Var det DET mina pengar skulle gå till?! Att han skulle ha råd att röka?! Visst är det synd om de hemlösa som fryser om vintern, men en cigg värmer inte mycket. Och jag vill inte bidra till hans rökande. Jag ångrade mig genast att jag inte kunde säga nej. Men vad visste väl jag?